SMÅTT OCH GOTT

Flygbilder av en del av byn Rupstjärn

På den här sidan ska vi visa - just det - en del smått och gott. Vi tar fram intres-santa saker som finns eller sånt som händer eller har hänt. Bilderna är oftast klickbara!
Byalagets logotype, "logga", har en speciell historia.

Redan år 1925 beskrev K.E. Forsslund en liten byggnad i Rupstjärn: " Ett pumphus över en brunn, med spånklätt pyramidtak krönt av en snidad kula med spets."

Pumphuset har under snart ett sekel varit ett riktmärke på byn. Genom byalagets försorg har med hjälp av Tord Wigander uppförts ett nytt, som är en exakt kopia av originalet. Så här såg det ut då det nya pumphuset lyftes på plats. Året var 1999.
Till höger en akvarell målad av Emilia Wigander. Byalaget ger en kopia till alla nyfödda på byn. Och det är den bilden som syns i byalagets logotype!

 

E-post till byalaget

En annan byggnad, också liten, men väl värd att bevara.

För hundra år sedan fanns inget centralt brandförsvar inom komunen. Varje by fick ansvara för detta själv. Det fick till följd att det uppfördes "spruthus" i byarna, för Rupstjärns del år 1914. Huset utrustades med en brandspruta, "Alfa express-sprutan patent nr 66C", samt ett antal galvaniserade hinkar. Om det funnits mer utrustning känner vi inte till. Idag finns sprutan och 16 hinkar kvar.

Spruthuset renoverades år 1995 genom byalagets försorg. Så här såg det ut "före och efter".

Ormgranen, en anonym sevärdhet

I bygdeboken Vår del av Sundborn finns mera att läsa om såväl spruthuset som pumphuset. Där berättas också om ormgranen, resultatet av en mutation, d.v.s. en förändring i en vanlig grans arvsmassa. Det hände alltså någonting i det frö som självsåddes i den gamla inägan för sådär 75-100 år sen.

Ormgranar har inga sidoskott. Årsskotten sätter sig längs efter varann i stället för att spreta åt sidorna. Byalaget vill ha granen fridlyst, men Länsstyrelsen registrerar inte längre naturminnen av detta slag. Så laget har på egen hand inhägnat granen och satt upp en informationsskylt.
Björken som blev en sevärdhet - men först sen den fällts!

Byn är inte så stor, men visst kan man bli trött i benen under en vandring genom den. Så då Mattias Wigander sågade ner en stor björk vid vägkanten lämnade han en hög stubbe. Stubben formade han med motorsågen till en riktigt vacker stol. Prova den gärna!

Egen dyna må dock medtagas - annars finns möjligen risk för träsmak i baken.
Tiotusen röda rosor . . .
. . . är väl en liten överdrift. Men praktfulla är de i alla fall.
Helena och Stefan på Maskinbacken kan med rätta vara stolta över sina rosor.

Och här bör du absolut klicka på bilden för att få se dem på lite närmare håll!